Sköna maj, välkommen!
Precis som jag kände för ungefär ett år sedan så håller jag fast vid att månaden maj har något som alla andra månader saknar.
Jag älskar sommartiden och allt vad det innebär - grönska, ljumma sommarkvällar, blommor, björkar och att det blir legitimt att äta lite extra mycket Bosses glass. Men mitt i allt detta så går man under sommaren med den där gnagande känslan - stressen över att sommaren snart är slut och att varje dag med lite mulet eller regn är en mindre katastrof eftersom det nu är en dag närmare hösten.
Maj har nästan allt som sommaren har, plus hoppet om att det precis bara är början på allt det underbara. Att sommaren fortfarande kommer att vara oändligt lång och att det är nu, nu allt vänder och blir ljust och underbart.
I eftermiddags begav oss Elin, Klara och jag ut till stugan på slätten för att öppna upp som sommaren. Lite gräsklippning, damsugning och kvällsmat på träbänken i solen med utiskt över åkern var inte nån dum avslutning på en vanligt tisdag.
En liten promenad över gärden och kohagar hann vi med också innan vi for hemmåt igen mot storstan.
Och det går nog inte en promenad såhär års utan att en bukett blommor slinker med hem. Just nu har vi nog 6 olika vaser med allt från syrener till förgätmigej och gullvivor till äppelkvistar som sprider lugn och väldoft i lägenheten (som äntligen återgått till det normala städade läget igen).
