Neanellie

Med förtjusning blandat med förtvivlan mottar jag årets första snö. Eller ska det vara vinterns första snö? Är det vinter nu...? Jag smyglängtar till advent och till jul, mer än jag gjort på flera, flera år och snön gör min barnsilga längtan ännu lite starkare.

När jag försökte ta mig till berzan på cykeln i morse kände jag mig som tagen ur bullerbyn, kämpandes mot östgötaslättens piskande vindar och kalla, hårda snöflingor. På hemvägen stannade jag förbi hos Lina och möttes av en nytänd brasa i kakelugnen.
Pure happines.

Nu sitter jag hemma i soffan med en kopp te och lyssnar på Chris Rea på grammofonen.

Pure calm.