Breathtaking...!
...var det enda ord som kom till mej idag när jag såg det första av alla otaliga fält av blått guld som skulle komma att uppenbara sej under postturen idag. Efter bara ett par minuters bilfärd ut mot vikingstad såg jag något i ögonvrån som fick mej att haja till ordentligt - en stoooor klarblå sjö! Men den skulle ju inte vara där tänkte jag och insåg efter en halv sekund att det var linet som hade slagit ut! Den himmelsblå färg som gav skarpa kontraster mot allt det gröna, mot några gula rapsfält och alla röda ladugårdar fick mej att tappa andan bokstavligt talat. Under den 3 1/2 timmar långa bilfärden slutade jag aldrig att förundras över hur häftigt och otroligt vackert det är... Det får en liksom att glömma all världens bekymmer. 
På nära håll ser man att det är blommor, när man kommer en bit ifrån ser det verkligen ut som sjöar.
Solen har kämpat på idag och värmt in i det sista. Den tänkta volleybollen i eftermiddags byttes mot en öl på [hg] med Per, Hille, Viktor och Oscar innan det var dags att promenera bort till bussen mot stationen. Tågresan gick genom ett soligt landskap, regnet hade hunnit dra bort. När jag klev ner på perrongen i Kristinehamn kl 21.51 ikväll höll solen på att gå ner och mina shorts var i allra kallaste laget. Det luktade regn, älskar doften av regn...
Brorsan, som fått sitt körkort några timmar tidigare, kom och hämtade mej på stationen och körde oss säkert en runda ut till skärgår´n på min begäran. Där försvann solen ner mellan två öar och åt andra hållet syntes sviterna av regnet borta vid horistonten. Nu är det snart dags att krypa till kojs, Danne har flyttat ut på balkongen så ja får nog sova i hans rum :)
"När en säljer gummibann på metervare, då pröves ärliheta."
