Neanellie

I förrgår sprang jag och Elin 5 km i rydspåret och det kändes över förväntan bra. Efter att vi hade strechat i några minuter tittade vi på varandra och tänkte samma tanke - vi kör 2,5an också. Sagt och gjort, vi tog oss runt den med och när beckmörkret innfann sig hade vi hunnit bli mer än lovligt nöjda med oss själva. Rundan avslutades med välbehövlig streching och lite höga upphopp på det.

Problemet nu är att jag inte vet om ja vågar ge mej ut i spåret igen för det kan ju nästan bara gå sämre. Är ändå lite sugen så ja ska ägna en stund åt att fudnera på det, kanske tar 2,5 km ensam idag å ser hur det känns :P