Spontanresa och kvällsdopp i vänern
Måndagen den 15 juni blev en sån där dag som med facit i hand inte blev vad jag hade förväntat mej när jag klev upp i morse. Klev upp när klockan ringde, åt en banan och kom på att jag var tvungen att promenera till universitetet eftersom min cykel mysteriskt och fruktansvärt irriterande nog blev stulen i går kväll. Lyssnade på en intressant framläggning av Henke och promenerade hem igen vid elvasnåret.
Så långt följde dagen schemat. Planen sedan var att laga lunch till pappa, brorsan och Simon för att sen ta mej till krille och fixa ny cykel. Istället hamnade jag med pappa i skavstad för att hämta upp syrran som har varit i London och slutligen i de värmländska skogarna.
Härligt med otippade dagar, men är lite nervös över att jag lämnat min lägenhet i min 17-åriga brors händer i ett par dar.
När vi kom upp på den högsta toppen mellan Karlskoga och Kristinehamn och jag såg vänernviken skymta fram vid horisonten, badande i kvällssol, fick jag en enorm längtan efter ett kvällsdopp. När jag klev ur bilen var suget inte riktigt lika stort längre men jag fick med mej mamma och Akka ner till Jutviken för ett litet premiärdopp i mitt älskade Vänern.
Så här sitter jag i köket hemma hos mamma och pappa å tittar på solnedgånngen med blåfrusna tår, en kopp te och med en alldeles egen blogg :)
Inte helt vad jag hade väntat mej när jag satt i soffan på Rydsvägen å åt frukost i morse, men det är sådana dagar som gör tillvaron lite mer spännande!
